Applicering av slitstarkt stål

Varför används slitstarkt stål så flitigt inom gruv-, infrastruktur-, livsmedels- och jordbruksindustrin? Det beror främst på att dess supernötningsbeständighet kan förlänga livslängden avsevärt för all utrustning som ständigt har varit i kontakt med en enorm nötning med andra ämnen. Slitage är ett fenomen där material avlägsnas från kontaktzonen mellan två kroppar som kommer i dynamisk kontakt med varandra. Denna borttagning av material sker på olika sätt nedan:

√ Slitage på kullager
√Bär på flaket på en lastbil som används för att transportera sten, grus eller sand.

I det första fallet sker kontakten mellan två metaller, medan i det andra fallet kommer flaket i kontakt med stenbitar. Slitageforskning har visat att fyra grundläggande mekanismer står för det mesta av slitaget på material i allmänhet, inklusive stål. Dessa mekanismer är följande: nötning, vidhäftning, ytutmattning och oxidation-korrosionsmekanismer. Slipmekanismen sker när ett hårt föremål, partikel eller ytoregelbundenhet tränger in i ytan på ett mjukare material, glider över det eller slår mot det. Då bryts spån från det slitna materialet loss eller det bildas repor i det slitna materialet. Vi kommer att behandla denna fråga mer i detalj senare, eftersom det normalt är relaterat till slitage på stålplåt. Den vidhäftande mekanismen uppstår när ojämnheter på ytan av två metaller kommer i kontakt med varandra. Under kontaktprocessen kommer ett begränsat antal mikroskopiska kontaktpunkter att smälta samman. Under successiva rörelser kommer dessa kontaktpunkter att gå sönder, inte vid kontaktpunkten, utan i ett område där materialet är svagare. Detta resulterar i förlust av material i det mjukare föremålet, och det sker främst i frånvaro av smörjning eller vid dålig smörjning. Oxidations-korrosionsmekanismen uppstår på grund av kemiska reaktioner på ytor som glider mot varandra i närvaro av reaktiva ämnen i vatten eller gasformiga miljöer. Produkterna som blir resultatet, som normalt är spröda, krossas och avlägsnas från ytorna. Denna mekanism är särskilt aktiv i marina miljöer eller i någon industriell miljö med hög luftfuktighet. Ytutmattningsmekanismen sker när materialet utsätts för återkommande mekaniska eller termiska påkänningar omedelbart angränsande till ytan. Efter en viss tid kommer det att bildas sprickor ovanför och strax under ytan. Dessa sprickor kommer då och då att komma ihop och ge upphov till partiklar som så småningom separeras från materialet. I verkliga livet förekommer ovan nämnda mekanismer sällan i isolerade situationer utan uppträder i allmänhet som en blandning av flera mekanismer i olika proportioner.

Vilka faktorer påverkar bärandet? Det finns möjliga faktorer som ska beaktas enligt följande:

√ Mekaniska egenskaper: hårdhet, seghet och elasticitet
√Kemisk sammansättning
√Mikrostruktur: fasfördelning, fasstorlek och kornstorlek
√Atmosfär: marin, industriell, tropisk etc.
√Geometri och placering av komponenten som utsätts för slitage
√Det främmande ämnets egenskaper: slipande partiklar, stenar, sand, glas, metaller etc.
√Hastigheten för de partiklar eller kroppar som kommer i kontakt.

Som vi vet är slitage av stålplåt främst relaterat till lastbilsplattformar, dumperkarosser, grävskopor, betongblandare, mineralvagnar och liknande. I dessa applikationer är nötning den dominerande nötningsmekanismen. Medan abrasivt slitage definieras som förlust av material orsakat av hårda kroppar eller partiklar som tar bort material från ytan av ett mjukare material när de två kropparna kommer i dynamisk kontakt med varandra. Det finns två huvudfall av abrasivt slitage: det första är glidande abrasivt slitage och det andra är stötslipande slitage.

Men hur minimerar man nötande slitage på stålplåt? Hemligheten är att förbättra dess hårdhet och seghet. Dessa egenskaper påverkas i sin tur av stålets sammansättning och mikrostruktur. Hög Mn stållegeringar hade använts sedan dess upptäckt av Sir Robert Hadfield 1882 i tunga tillämpningar, där hög hållfasthet och både hög slag- och nötningsbeständighet krävs. Dessa stål används ofta i gruvutrustning, cementblandare, malmfabriker och i markingripande verktyg. Denna grupp av legeringar deformeras inte bara genom dislokationsglidning utan också genom displaceiva deformationsmekanismer. Dessa mekanismer kännetecknas av en diffusionsfri kollektiv rörelse av kluster av atomer där varje atom förskjuts med endast ett litet avstånd i förhållande till sina grannar, vilket är mekaniskt samverkan den vanligaste av dem. Hadfield-stål, även känd som Mangalloys, är stållegeringar som innehåller 0,8 till 1,25 procent C och Mn mellan 11 och 15 procent. Det höga innehållet av Mn hämmar den ferritiska omvandlingen vid rumstemperatur. Av denna anledning uppvisar Hadfield-stål en austenitisk mikrostruktur och därför hög seghet och töjningsinducerad härdning. En nyligen utvecklad familj av legeringar med hög Mn är de så kallade Twinning-Induced Plasticity (TWIP) stålen. Dessa legeringar har högre Mn-halter än Hadfield-stål (över 20 viktprocent) och lägre kolhalter, vanligtvis under 1 C viktprocent. TWIP-stål uppvisar mycket lovande egenskaper, speciellt när det gäller seghet, draghållfasthet och töjningshärdning. Bilindustrin visar ett ökat intresse för denna legering på grund av deras förmåga att absorbera stora mängder energi vid kollisioner och kollisioner. Eftersom TWIP-stål anses vara en utveckling från traditionella Hadfield-stål, är det intressant att utvärdera deras tribologiska egenskaper, speciellt under både nötnings- och slag-nötningsförhållanden. För detta ändamål utfördes våtslam och Los Angeles slag-nötningstester för att bestämma materialens slitstyrka.

Tack vare sin unika kemiska sammansättning och den tillverkningsprocess som används för att tillverka det slitstarka stålet har denna typ av stål avsevärt förlängt livslängden för slitdelar i kritiska applikationer. I en serie verkliga tester har den visat att den tillför värde till applikationer som utsätts för extremt nötande förhållanden och höga nivåer av värme. Och tack vare sin extrema seghet klarar den av stötar, stötar, smällar, hack och stötar, dag efter dag. Och med sina goda verkstadsegenskaper kan du böja, forma och svetsa den, och den kommer att fortsätta att motstå sprickor och sprickutbredning. I aggressiva miljöer, där brottfel kan vara oförutsägbara och kostsamma eller till och med hota säkerheten för din utrustning och förare. På grund av dess överlägsna prestanda har många länder utvecklat sina egna standarder som är väl accepterade av marknaden, tabellen nedan ger dig en allmän bild av vilka länder som är de viktigaste marknadsaktörerna.

På grund av den utmärkta prestandan även under extremt kalla förhållanden har många länder utvecklat olika slitstyrka stål för specifika applikationer, och nedan är de vanligast använda.

Nötningsbeständig stålplåt kan användas vid tillverkning av A-klass kvalitetsutrustning och reservdelar, den har följande fördelar:

√Tål hårda gruvmiljöer över år
√Förbättra livslängden
√Minskar risken för misslyckande
√Förbättra produktiviteten

Om du vill ha ett bra materialalternativ för dina slitstarka stålprojekt kan du alltid vända dig till oss påwww.fabmann.comeftersom vi är dedikerade till att tillhandahålla önskat arbetsstycke som kan kräva laserskärning, bockning eller svetsning. Vi tillhandahåller även ytbehandling sompulverbeläggningochmålningför våra kunder.